Att behöva känna sej besviken & bli övergiven av sina föräldrar är nog ett av det värsta ett barn kan få vara med om , när man växer upp. Det ända man frågar sej själv är nog , vad har jag gjort?
Att senare i livet våga ta det stora steget & fråga varför det blev så.? ... Lögnerna känns många. eller kanske vill skylla ifrån på någon eller något annat.... Livet är ett hål.. stort jävla hål.
Förstår bara inte hur de själva orkar med att leva med det de gjort & fortsätta så. När vi andra människor har fått lida så..
Tackar gud för min underbara Familj :;=)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar