Det är Fredag igen & det har nu nått kvällen igen & ungarna är nattade.
Denna vecka som varit har verkligen varit skit alltså, Jag har varit så långt ner på botten som man kan komma. Trodde väl att jag skulle kunna ta mej upp igen men INTE lyckats något vidare. Jag sjunker bara längre & längre ner, känns det som. Mycket med tankar som snurrar & känslor som bubblar upp till ytan på mitt liv. Sådant som andra kanske skulle tycka vore något de kanske skulle förträngt för länge sedan, men vad olika vi är gällande sådant då.
Jag hatar verkligen när jag hamnar här & inte kan ta mej ur. Jag verkligen fastnar i mina tankar.
Det är så hemskt. Hur andra människor kan påverka ens liv så, bara förstöra & själva orka leva vidare som inget hänt.
Jag undrar om någon sin man kan accepetera att livet ser ut så hära & det kommer alldrig bli något annorlunda. jag kommer alldrig få någon ursäkt för allt som händer & hänt.
Lyckades iallafall dra mej till gryningen i morsse efter jag lämnat ungarna. Trots att det kändes som om det drog åt något annat håll med mej så hamnade jag rätt till slut.
Föräldra gruppen var nog en riktig plåga . Allt som jag skulle säga inför alla lät bara dumt & ångesten bara steg.
Skönt att timmarna gick fort så jag fick åka hem igen.
Sköt om er alla / Kram.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar